ZYNISK

En blogg om säkerhetspolitik och försvar i Sverige. Kontakt: zynisk.blogg@gmail.com

Problem vid svenskt motsvar på invasion.

Kategori: Beredskap, Försvar, Säkerhetspolitik

Detta inlägg kommer handla till stor del om Almedalens debatt om möjliga anfalls scenarier och Sveriges svar på dessa. Anfallsplanerna delar jag och de var i princip samma som jag skrivit om tidigare, men det såg ut som våra politiker inte tror att Ryssland skulle fortsätta in för att ta brohuvuden in i Sverige.
Problemet med detta är att Ryssland inte kan hålla Gotland om de inte äger en linje på fastlandet. Detta på grund av möjligheten för truppuppbyggnad, bekämpning på distans med flyg och artilleri samt isoleringen som följer. Tar man däremot Sverige eller delar av Sverige kan man behålla Gotland och befästa gränsen mot NATO i Norge. Man kan även skapa en sköld mot robotar och flyg för att på så sätt tvinga ned NATO flyg och bekämpa robotar.

Detta borde inte vara svårt att räkna ut för våra försvarspolitiker, Gotland har en mycket strategisk position. Teoretisk skulle fienden kunna bilda en sjöburen mur med stridsfartyg. Det är dock både extremt resurskrävande och känsligt för bekämpning. Då är alternativet med markförband betydligt lättare att genomföra. De är både lättare att underhålla, fler och lättare att gömma och skydda.
Fartygen kommer ändå behövas för det kommande ”slaget om Östersjön” som med största sannolikhet kommer ske. Alternativt för att skapa blockad av allierades transporter i Östersjön. Är Finland lika beroende av sjöfartstrafik som Sverige är säger det sig självt att Finland kommer vara mycket känsligt för störningar i handelstrafiken och kan på så sätt hindras från att delta i försvaret av Sverige. Även om Finland skulle delta med det svenska försvaret kommer inte hela finska försvaret ställa upp för Sverige, eftersom de kommer behövas för att freda Finlands östra gräns.

Rysk ORLAN-10. Under övningen BALTOPS16 siktades "främmande makts"  UAVer över övningsområdet på natten. Detta har jag berättat om tidigare. En ORLAN-10 kan lastas exempelvis på en lastbil eller ett mindre fartyg.

Dessa konsekvenser och spinnoffer är något som svensk säkerhetspolitik väldigt sällan tar med i sina beräkningar.
Ett exempel är att man ser det som självklart att mobilisering och beväpning av inryckande kommer funka. Lika så som försörjningen av trupp och befolkning. Här vill jag belysa det största problemet, det stavas CENTRAL- OVANJORDS- HÖGHÖJDSLAGER. När, jag säger när inte om, Arboga lagret saboteras kommer tillgång till svensk materiel vara mycket, mycket begränsad.

Ni kanske har följt med i Försvarsmaktens senaste problem med materiel, det saknas vapen, uniformer och vapensystem. Vill påminna om att vi är i fred idag, vad händer då när Sverige tvingas mobilisera hela försvaret? Hur skall de beväpnas? Beklädas? Matas? Utbildas?
Möjligt att det fortfarande finns vissa lager med vapen i malpåse. Men jag vet de facto att stora mängder eldhandvapen har destruerats de senaste åren.

Med utbildning pratar vi om de mobiliserade rekryter som kanske inte jobbat inom försvaret de senaste 2 åren. De måste utbildas, avrostas och sättas ihop i enheter som förväntas kunna uppträda med de yrkesförband som redan finns. Detta under extremt svåra förhållanden. Vi kan räkna med att Sverige inte mobiliserat innan fienden redan inlett anfallet. 

Under den ryska beredskapskontrollen som omfattade samtliga militär områden mobiliserades mellan 1-2milj soldater. Omfattningen är fortfarande oklar och inget oficiellt avslut har följt mobiliseringen.

Nästa problem blir just själva mobiliseringen. Då det inte tränats vet väldigt få vart de ska, hur de ska dit och vad de ska göra. Vi har inget driftvärn idag och Hemvärnet har sina vapen inlåsta, på regementen. Blir inte kassuner utsatta för sabotage måste likväl soldater till sina förband för att få ut vapen. Under anfall.
Mobiliseringsorderna skall för övrigt gå ut med post, kanske i ett samhälle där mer eller mindre anarki och helt säkert kaos råder. Hur ska vi göra med de som jobbar inom andra samhällsviktiga funktioner som är krigsplacerade?

Skulle en fiende anfalla Sverige är chansen att de inte väljer att förbekämpa mål som högkvarteret, central lagret, radarstationer odyl mycket liten. Därför kommer Sverige med sin centraliserings kärlek och tilltro till IT-system, vara mycket sårbart för sabotage och med största sannolikhet vara i ett tillstånd av kaos när fienden väl börjar landsätta trupper.
Vill här påminna om att vi har haft störnigar på alla system som är mycket samhällsviktiga i händelse av krig, av olyckliga sammanträffanden eller medvetet sabotage. Där vi vet att många är medvetna.


Därför är min bedömning: Nej, vi kan inte slå tillbaka fienden och skära av försörjningslinjer efter 5-7 dagar.

NATO materiel som förvaras i norska bergrum. Svensk materiel förvaras ovan jord på regementen, om de inte är uppställda i reparationskö. 
Kommentera inlägget här: